Vill skriva.
Vill var cool.
Vill måla.
Den enda som händer är att jag är trött.
För trött för att pussas.
För trött för att umgås.
För trött för att fixa.
Jag orkar inte ha det såhär.
Måste det vara så för att man jobbar?
Hur kan man vara tvungen att ha det så?
Gud.
Mitt liv suger och det är mitt eget fel.
Orkar inte ens klaga på allt längre.
du är så himla fin. jag vet precis hur det känns när man älskar och hatar sitt jobb på samma gång. man är så glad att äntligen ha något, att vara till nytta. men att vara fastspikad på ett schema man inte kan göra mycket åt, att lyda någons minsta vink, det känns alltid så menlöst och fel.
SvaraRadera<3